BrevfranDublin

Okej, jag har slitit mig från Sex & the City, men jag ska tillbaka om exakt 6 minuter, jag planerar så jag hinner se minst tre avsnitt varje kväll innan jag blir för trött och måste sova. Så nu har jag alltså 6 minuter på mig. Att berätta något vettigt för er, vi får se hur jag lyckas.

I Söndags gick Milla upp tidigt, dock vaknade jag klockan nio när Milla just skulle gå, och det var omöjligt att somna om. Så jag drog till mig datorn och kollade Sex & the City, jag sa ju att jag inte skulle ha något liv. Klockan ett ringer Itziar och stör mig, men jag orkar inte svara. För jag visste redan vad det handlade om. Paella. Men jag ångrade mig en kvart senare och ringde upp, jag sa att jag sovit och inte vaknat när hon ringde. Ibland får man faktiskt dra till med lite lögner.
Efter 45 minuter sitter jag på bussen påväg till Itziars galna hus och ska bli bjuden på Paella. Jag visste inte hur jag skulle klara mig undan denna hemska maträtt. Jag minns så väl i åttan eller nian när vi skulle laga Paella på hemkunskapen, gud vad äckligt det var.
När jag tillslut ringt Itziar 15 gånger om vägbeskrivningar hit och dit kommer jag äntligen fram. Jag trode det skulle vara bara jag, Itziar och hennes pojkvän som skulle äta, men nej, när jag kommer in i köket möts jag av Italienare och Spanjorer överallt. Tur att de är sånt trevligt folk, för det var ju minst sagt en trevlig visit. Rossaura som jag också jobbar med kom efter ett tag även hon. Vi blev bjudna på vin och diverse saker. Tillslut är Paellan klar och alla ska börja äta, jag hade innan måltiden dragit en till liten lögn om att jag var extremt bakfull så jag skulle ha en bra ursäkt ifall jag inte klarade att äta upp berget som hennes pojkvän så glatt lastat upp på min tallrik.
Varför ska jag dra dessa små lögner?
Paellan var bland det bästa jag ätit här i Dublin. Jag älskade det, så min slutsatts är, Spanjorer kan laga Paella, inga andra (Om man utesluter Millas mor, hon är tydligen extremt bra på det också.)

Efter vin och efterrätt, efter några hopplösa försök att lära mig spanska, och efter en otroligt trevlig kväll tar jag och Rossaura bussen hem. Föresten Markus, jag Itziar och Rossaura skulle vilja bo hos dig en helg nu i vår, jag lovade dom att följa med till stocholm. Tack.

Sen kan jag också passa på att berätta för er hur Irland egentligen är. Jag och Milla har nog målat upp en drömbild för er. Det är nämligen så, att Dublin kan vara den hemskaste platsen på jorden. Som idag.
Ni vet hur det kan regna hemma, när himmlen öppnar sig så man tror att det ska bli översvämmning, men i Sverige håller det bara på i två minuter, sen är det liksom nog. Här håller det på i timmar. Idag fick jag uppleva det. Jag har aldrig varit så blöt, vinden som var extrem idag drog med sig duschar av regn när man trode att det inte kunde komma mer reng. Det var hemskt, hemskt och åter hemskt. Mitt i allt det var jag tvungen att gå en omväg för att handla på Tesco. När jag kom in och såg mig i spegeln ville jag dö.
Fuck Dublin.