BrevfranDublin

Jag har sovit otroligt länge idag, Vaknade klockan elva och tänkte, ojj vad trött jag är fortfarande så jag steg inte upp från sängen förens vid ett. Pinja hade just börjat jobba så jag var kvar här själv med Hannu. Jag käkade lite frulle, sen kom han ut, jag säger hej, han säger hej. Sen var det inget mer med det. Jag frågar om jag måste sätta på varmvattnet för jag vill duscha, han säger att han redan gjort det.
Efter duschen gick jag och klädde på mig, Hannu var på sitt rum och gick sedan efter någon minut, han sa inte hej då eller något. Detta är min och Hannus relation just nu. Förut var det Pinja som var sådan, nu är Pinja hur social som helst och jätte trevlig. Hannu ser vi i princip aldrig. Han är verkligen mysko. Försvinner på kvällarna och inte ens Pinja vet vart han tagit vägen.

För ca en timma sedan gick brandlarmet. Pinja berättade när vi nyss flyttat in här att det brunnit några gånger för dem och det är ganska läskigt, med tanke på att här i Dublin existerar det inga brandtrappor. Ena gången hissade brandmännen ut dem genom fönstret eftersom branden blockerade trapporna. Detta gjorde inte mig och Milla så lugna direkt. Hon sa att brandlarmet går ganska ofta här eftersom elledningarna inte är lika bra som i tex Sverige. Nu hade jag då turen att vara helt själv när brandlarmet gick. Jag var i chock, men jag lyckades ta det för lungt, så pass lungt att jag tog på mig lite snyggare kläder än shorts o t-shirt. Ta med mig mobilen, snuset och sätta på mig skorna. sedan traskade jag ner. När jag kom ner utanför porten stog alla och kollade på mig. Jag kände mig som en brottsling. Det var fan inte jag som satte igång brandlarmet. Tur var det iaf att det inte var på riktigt utan att det bara fick för sig att gå igång. Annars hade jag nog inte kommit ut levande, nästa gång ska jag vara med effektiv.

Nu kommer snart Milla hem hon ringde, vi ska ha vår fetto dag idag. Vi får inte äta godis eller shit någon annan dag än på Lördagar och då ska vi slå på STORT.