BrevfranDublin

Jag, Johanna Ida Maria Medin, erkänner att jag har ett problem. Jag själv ser det självklart inte som ett problem, dessvärre gör nog omgivningen det.
Ni får välja själva vilket ni tycker, men shit vad kul jag har så jag tänker inte sluta, jag kan inte sluta, det har blivit som ett beroende för mig, inte som snuset, men heller inte långt därifrån.
Det är nämligen såhär, att jag Johanna Medin älskar att studera andra människor, det har jag alltid gjort. Men kanske mer på ett normalt sätt, som de flesta gör. Dock har detta intresse ökat sedan vi flyttade hit.
Eftersom vi bor i en lägenhet i centrum, där det inte är bara ett hus runt vårat hus, utan flera, där det också för ovanlighetens skull är ovanligt stora fönster i alla lägenheter till skillnad från resten av Dublin, och där folk inte verkara vara medvetna om att fönster existerar, blir det ju onekligen extra intressant att kolla.

Jag kan helt enkelt inte motså frästelsen att ta en titt då och då dagligen för att kolla vad människorna gör. Det känns som att det dagligen sitter en inbjudan vid fönstret "Välkommen att se ett smakprov på hur vi lever här i Dublin". Jag kan helt enkelt inte tacka nej till denna inbjudan och tar därför en titt dagligen.

Nu är det ju dock så att det har blivit som ett beroende för mig. Som tur är, är det bara en enda människa som kommit på mig, så jag är ju onekligen ganska duktig snokare, dessvärre är jag lite orolig att den siffran ska öka om jag inte slutar. Problemet är att jag inte vill sluta, eftersom vi har så många olika karaktärer att studera:

1. Killen på andra våningen, av utländsk härkomst längst in i hörnet, verkar totalt sakna liv. På eftermiddagarna är det ganska dött i lägenheten, oftast svart. Framåt kvällen runt åtta nio tänds det i vardagsrummet och han sätter sig vid datorn, denna dator lämnar han aldrig. Tillfällen då jag gått och druckit vatten runt fyra på natten sitter han fortfarande där, klockan sex då jag går till köket för att äta frukost sitter han fortfarande där, det finns inga tecken på att han har rört sig en millimeter. Diagnos: Skaffa ett liv.

2. Tjej runt 25 år, asiatiskt utseende, bor på tredje våningen i mitten av huset. Hon vet absolut inte hur man använder gardiner, eller ens vad det är. Hennes sovrumm är det man ser in i, vid garderoben har hon en dörr in till duschen, vilket gör det helt självklart att man byter om i sovrummet innan och efter man ska ta en dusch. Dock är min önskan att hon lärde sig dra för gardiner, Visst är det så att jag gillar att titta på folk och studera deras beetenede, men att se dem halvnakna är inte min önskan. Diagnos: Fixa gardiner, skaffa en snyggare badrock om du kan också.

3. Asiatiskt par, åldern är svår att bestämma, bor granne med asiat tjejen. Dessa två människor verkar dricka på tok för mycket redbull. Dom hoppar upp och ner, springer runt runt, och jag förstår mig inte på dom.
Diagnos: Lär er att slappna av och chilla

4. Två tjejer 20+, näst högst upp. Ser ut att komma från norden. Dessa två människor har jag inte studerat så mycket, dock var det Milla som för några dagar lade märke till dom. Tjejen köper på tok för mycket kläder, hon stog och provade alla plaggen tiotal gånger, drog in magen, speglade sig lite, lyfta upp brösten, och så hela den vändan med tjugotal olika kombinationer. Hennes vän satt tålmodigt och tittade på.
Diagnos: Skaffa mer självförtroende och sluta handla så jäkla mycket.

5. Killen som kom på mig. Han är helt okänd, jag kollade inte ens in i hans fönster när han kom på mig, dessvärre upptäckte jag att han tillslut stog och stirrade på mig, jag dök fort ner från fönstret, några sekunder senare drog han för gardinerna, och dom har varit fördragan sedan dess.

Detta är mina kära grannar, plus ett hundratal till som är okända. mer kommer vill jag lova. Om jag inte lyckas sluta.
Nu gott folk ska jag gå ut i köket och äta mat, kan inte lova att jag inte kommer ta en titt genom fönstret då jag sitter mitt emot det, men ska försöka. Imorgon är det fredag vilket betyder att jag och Milla ska ut på krogen och unna oss lite gott.